Neuroplastisk hjärnträning

Neuroplasticitet är fundamentet som hjärnträning vilar på. När vi förstår att hjärnan fungerar genom att skapa kopplingar mellan olika neuroner, och att ju mer vi använder en koppling, eller låt oss kalla det en väg, desto större och starkare blir den, så kan vi också förstå hur vi ska göra för att programmera om sådana kopplingar som inte längre tjänar oss.

 

När det gäller tillstånd som till exempel utmattningssyndrom har det alltid startat med en lång period av hög stress. Under den här perioden har våra larmsystem i hjärnan, i det som kallas det limbiska systemet, varit konstant påslagna och till slut har det använts så länge och så mycket att det inte längre vet hur det ska koppla av. Nedsättningen i det limbiska systemet har resulterat i ett överaktivt försvar mot yttre och inre hot som inte slås av som det ursprungligen är tänkt, utan som är påslaget och överreagerar på fullständigt normala situationer som det tolkar som hot. De neurala banorna har blivit veritabla motorvägar och ju oftare vi har använt oss av en sådan motorväg, desto större är chansen, eller risken, att hjärnan automatiskt dirigerar in på samma väg.

 

Det är viktigt att vi förstår att våra hjärnor inte har utvecklats för att vi ska vara lyckliga hela tiden, utan hjärnans viktigaste fokus är att vi ska överleva. Därför reagerar den starkare på starka känslor som signalerar fara, vilket stress ju gör. Starka känslor hjälper till att gravera in den reaktion vi använder för att undfly faran i hjärnan så att vi automatiskt använder den här reaktionen, eller på neurologiskt språk, den neurala banan, nästa gång vi står inför en liknande fara. Det kan man förstå värdet av när det gäller akuta hot mot våra liv. Kommer det en lastbil emot oss så springer vi, då har vi inte tid att stå och överväga om det finns en annan lösning på situationen. Det enda hjärnan är ute efter är att skydda oss och när systemet går i baklås fastnar vi i en ständigt pågående stressreaktion som kan leda till kronisk sjukdom.

 

Neuroplastisk hjärnträning går ut på att fånga upp sina tankar och reaktioner och avbryta dem. Istället för att sitta fast i automatiska tankar och reaktioner vill vi ersätta dem med andra, mer hjälpsamma sätt att möta omvärlden på. Det är en långsam process, men det tar tid att skapa nya nervbanor och det tar tid att minska dem man inte längre vill använda. En viktig komponent i hjärnträning är visualiseringar där syftet är att visa hjärnan andra sätt att vara, tänka, reagera och känna på. Hjärnan kan inte avgöra skillnaden mellan verklighet och fantasi och genom att bada den i visualiserade upplevelser av det liv man önskar sig kan man med träget arbete skapa nya nervbanor som inte är överkänsliga och tolkar helt vanliga saker som hot.